Sarz

Efter att tågen gått så gott som exemplariskt nu i en hel månad så var det dags för förseningar. Tisdagsmorgonen bjöd på tio minuters försening. Onsdagsmorgonen på tjugo minuter. Onsdagseftermiddagen blev en riktig långsittare på tåget med en hel timmes försening. Det sura var att ungefär fyrtio minuter av den timmen stod tåget och väntade precis utanför Lund C.

Samma onsdagseftermiddag åskade det också plötsligt på eftermiddagen. Så till den grad och i kombination med hotfullt mörka moln att en av mina kollegor beslöt sig för att skjutsa mig till stationen. Schysst och riktigt skönt att slippa gå för det blåste också isande kallt! Var glad åt att jag hann med ett tidigare tåg än vanligt. Dock blev ju hemkomsten något försenad. Å andra sidan hade jag suttit på mitt vanliga tåg som låg bakom, så hade väntan utanför Lund C kanske blivit ännu längre eftersom det var på grund av platsbrist som vi inte fick komma in.

Torsdag kväll var jag på styrkeyoga. Tyckte faktiskt att passet var bra, och det var längesedan jag tyckte det. Jag orkade med både stående hundar och tigrar. Dock inte de trebenta hundarna.

Natten till fredagen var kort, i alla fall i Johans tyckte - han försökte stiga upp redan halv ett. Jag hindrade honom dock... :)

Och jag säger det igen, jag hatar tidsomställningen på våren. En timme går förlorad och hela dygnet liksom vänds upp och ner. Har varit supertrött den här veckan.

Inte blev det bättre av att jag tidigt på fredagsmorgonen vaknade av att näsan killade och jag behövde snyta mig. Sen har näsan inte riktigt uppfört sig under dagen och jag hoppas innerligt att den skärper till sig nu när det ska bli helg. En helg då Johan också är ledig, så då vill jag inte ligga sjuk, tack!

Herregud, jag somnade ju nästan på jobbet under fredagseftermiddagen. Om det berodde på tidsomställningen, näsan eller på att jag satt och läste Avfallsutredningen det vågar jag inte svara på.