Sarz

Igår tog jag efter några dagar av case-ångest en ledig dag. Fixade saker. Jag hann faktiskt med riktigt mycket! Började med att sitta och läsa länge i min Anna Jansson-bok, lätt att fastna. Gjorde chokladbollar före lunch och efter lunchen åkte jag ner på stan. Tittade lite på bokrean (och köpte två), undersökte gardinutbudet (dåligt och dyrt), shoppade några baströjor på H&M och köpte Lundagårds-te till mamma. Hemma igen började jag ett 2,5h tvättpass och hann gå till Willys och handla. Sen äntligen, tog jag mig tid till att rensa och strukturera om garderoben/byrån. Det blev aldrig bra i somras när jag flyttade in. Så nu tog jag fram alla tröjorna, sorterade och tänkte ut ett bättre system att kategorisera dem efter. Räknade dem.

Herregud, vad jag har många tröjor! Jag visste ju att de var många och att jag alltid har lätt för att köpa en tröja... Men när jag kom upp i sextiofem och då ännu inte räknat de blusar och tunikor som hänger på galgarna eller de tröjor som finns i tvätten eller hemma hos föräldrarna så slutade jag... Trots att de är så många i antalet så fyller de olika funktioner och jag lyckades bara rensa ut fyra-fem stycken som ska skänkas bort. Inga fler tröjor den här säsongen!

I jämförelse med kylan i norra Sverige är det kanske inte så mycket att klaga på här, men det tänkte jag göra i alla fall! Galet kallt är det!

I eftrmiddags var jafg ute på promenad och tyckte jag var ganska välklädd, förutom på benen där det bara var jeans. Inga långkallingar, strumpbyxor eller termobyxor alltså. Det var minst sagt kallt. Jag har fortfarande ont i låren, fyra timmar senare!

Sista biten hem var det ren motvind vilket var en plåga för mina redan nedkylda lår. Innan jag kom hem gjorde det ont. Så jag kröp upp i soffan under en yllefilt, en varm vetekudde och mitt täcke för att försöka få upp värmen. Efter cirka en timme kändes det bättre, men som sagt det gör fortfarande ont, liksom en bit in i musklerna. Ska nog köra en värmekur till nu och en mugg te. Alldeles lagom till det är Glee på tv också=)

Oj, vad mycket film det har varit de senaste sju dagarna! Fem stycken faktiskt, en på bio, tre hyrda och en på tv. Inga riktiga bottennapp men en riktigt bra och två som var över förväntan bra.

The Kings Speech - Ända sedan jag hörde talas om filmen i höstas har jag väntat på att den skulle ha premiär, med höga förväntningar. Brittisk produktion, kungligt tema och Colin Firth i huvudrollen, kan det bli annat än bra? Rädslan med så höga förväntningar är ju att de inte ska infrias... Som tur var så var den precis så bra som jag hade trott! Nu ska det bli kul att se hur det går på Oscarsgalan, jag håller alla tummar jag har för att Firth får en gubbe med sig hem!

I rymden finns inga känslor - Svensk film brukar ju inte vara jättebra, utan ofta kännas väldigt klumpig och stapplande i dialogen, med några undntag. Detta var ett undantag! Bra historia, rolig och bra skådespelarinsatser. Klart sevärd!

Toy Story 3 - Vad ska man tro om en tredje uppföljare? Men den var faktiskt bra! Det var så länge sedan jag såg ettan och tvåan att jag inte kan jämföra dem, men det här var en bra berättad historia. Roliga och läskiga klaraktärer. Bebisdockan och övervakningsapan var ju riktigt creepy...

Kärlek i New York - Bra film med historier som skiljer sig från andra, men inget extraordinärt.

Then She Found Me - En okej film, som vinner på Colin Forths medverkan (bara för att han är en av mina favoriter) men som inte har så mycket nytt att komma med och som hoppar över viktiga bitar i berättelsen. 

Idag blev det en riktig långpromenad med Magnus i det fina vädret! Det var egentligen inte alls tänkt att bli så långt, men när vi kom till Värnhem och ladde busskorten så kom Magnus på att hans studentbevis var för hösten och inte uppdaterat till vårterminen. För att slippa 800 kr i böter vid eventuell kontroll så behövde det bytas. Och eftersom vädret var strålande och inga andra direkta planer fanns för eftermiddagen så blev det en promenad ner till Centralen och Skånetrafikens kundcenter. Sedan gick vi via Stortorget, Lejonpassagen, Södra promenaden och Kungsgatan hem. Superhärligt, men jag var ganska trött i benen när vi kom hem!

Lejonpassagen har jag aldrig gått genom förut. Den var ju jättefin, där måste jag gå oftare :)

Så var terminens kurslitteratur betald. Om man ja inte misstar mig så blev det här den näst dyraste terminen hitills vad det gäller kurslitteratur. Notan för denna termin slutade på strax över 1500 kr och då är inte utgifter till kåren och för kollegieblock och busskort inräknade. En liten tröst är i alla fall att jag ändå har fått inte mindre än sju kursböcker för summan. Har numer en bok med den läskiga titeln "Samhällsvetenskapliga metoder" i bokhyllan. Om böcker haft känslor tror jag att den kanske känner sig lite utanför bland all naturvetenskap!

Den dyraste terminen hamnade på cirka en hundralapp mer än denna termin, och det var kemi och miljörättsterminen på andra året som kostade. Då blev det fyra böcker, lite kompendium och två pärmar paragrafer.

Hoppas dessa två toppnoteringar förblir just toppnoteringar!

Hagel, åska, blåst och snö. Några väder vi har fått uppleva här i Lund under kvällen. Tidigare idag var det mer åt det soliga hållet. Hellre det. Nu börjar jag skarpt längta efter framförallt ljus. Inga mer dimmiga dagar då man inte ser hustaken! Fler morgnar som idag, då det faktiskt var ljust när jag vaknade. (Vilket kanske beror på att det var först vid halv nio.) Ljust var det också när vi kom ut från föreläsningen klockan fem i eftermiddags, det var det inte i tisdags och idag var vi bara en kvart tidigare! Tänk när det är ljust när jag kommer hem...

Det där med snö. Jag väntar bara på bakslaget. Vintern som ska slå till igen. Med tågkaos och trafikproblem som följd. Jag vill inte. Är redan supertrött på pendlandet. Eller kansek inte så mycket pendlandet i sig som på att alltid komma hem så sent. Slutar vi klockan fem i Malmö så kan det ta 70 minuter för mig att komma hem och då är jag inte hemma förrän sex. Vrålhungrig. Och innan maten är lagad, uppäten och diskad så har ju halva kvällen gått. Dessutom, oftast, är jag supertrött och orkar inget göra. Å andra sidan är det lika mycket kursernas fel, för att vi tvunget måste ha lektion 15-17. Jag hade hellre sett förmiddagar 10-12.

Fast i kväll hittade jag faktiskt lite flyt i pluggandet. Håller på att översätta det case vi ska göra till måndag. I förmiddags hade jag noll flyt, var mycket mer sugen på att städa då =)

Hörde förrresten någonting om att det inte ens kan vara vår i Sverige förän tidigast den 15 februari. Per definition - oavsett väder. Så det är bara att hålla ut, vintern stannar lite till.

När vi gick på tåget idag passerade vi en man som minst sagt låg ner i stolen. Han såg risig ut och vi tänkte nog allihopa: "han måste vara trött" eller kanske mera sant så tänkte vi nog "alkis" (fast det inte alls luktade). Och gick in och satte oss.

Några minuter senare började någon försöka få kontakt med honom. Utan resultat. Då blev det plötsligt en annan verklighet. Sjukvårdspersonal efterlystes i högtalarna, men var inte långt borta. Ej heller snälla medmänniskor.  Till sist fick de liv i honom (genom omskakning såvitt jag förstår) och han kunde stöttas ut ur tåget där stationsvärdar väntade för att hjälpa till mot ambulans som tillkallats.

Det är sådana händelser som skakar om vardagen lite. Han kunde ju varit död. Hur många hade gått förbi honom innan? När ska man egentligen ingripa för medmänniskorna?

I detta fallet var det ju inte lätt för oss, vi hade kanske 15 sekunder att observera honom på när vi gick förbi. Inte lätt då att dra slutsatsen ifall det är det ena eller det andra. Man vill på något sätt vara säker på att det är dags att ingripa.

Eftersom jag inte är sjukvårdsutbildad på något sätt så skulle jag inte heller veta vad göra. Fast det är ju ingen ursäkt för att bara gå förbi. Tur att han kollapsade på ett pendeltåg fullt med folk, chansen att hitta sjukvårdspersonal torde vara ganska stor och här fanns det inom några meters avstånd.