Sarz

Har kommit hem från en helg i stugan. Var härligt härligt, men kort kort! Hade gärna stannat några dagar till i soffan framför brasan :) För vädret var väl inte hela tiden så utevänligt, även om vi fick en solpromenad på lördagen*. Det stormade på och regnade en del, då är det mysigt att sitta inne och läsa. För tillfället är det Den ryska vännen av Kajsa Ingemarsson. Lite seg i början men bra när man kommit in i den.
En film hann vi med på fredagkvällen också mellan Idol och Idol (!), nämligen en av mina mysfavoriter Mitt stora feta grekiska bröllop. Inget mästerverk kanske men hög mysfaktor och jag kan se den om och om igen!

På vägen upp till stugan - i skymningen - sprang det plötsligt en älg över vägen. Det var ingen farlig situation för älgen var så pass långt framför bilen. Jag hann se älgen i alla fall - en tjur - och den första älgen jag sett vild! Kul :) Missade två älgar väldigt snörpligt när vi var ute och åkte skidor härom året, de sprang bara ett tiotal meter framför oss över vägen, men jag hade fullt stjå att se att jag höll skidorna i skidspåret så jag missade dem. Retligt, men nu såg jag i alla fall :)

(* - men även en molnpromenad och en regnpromenad togs och det plockades lite kantareller)

Idag var vi ute på exkursion igen, den tredje och sista för den här kursen. Det regnade mer idag än förra veckan men var faktiskt trots det behagligare väder. Det blåste inte. Och med rätt kläder så störde inte regnet. Idag handlade exkursionen om grundvatten och övergödning. Vi besökte Vombsjön och såg på dess övergödning vad som händer i sjön. Vi var också på studiebesök på Vombs vattenverk, där de "gör" dricksvatten som förser Malmö (+några andra kommuner) med vatten. Kort går det till så att de pumpar upp vatten från Vombsjön ut i olika dammar där vattnet får rinna ner (filtreras) genom sandjorden och därmed renas från organiskt material såsom plankton och alger ("konstgjort grundvatten"). Därefter förs vattnet in i vattenverket där det görs mjukare genom utfällning av kalk. Sedan pumpas vattnet ut till konsumenterna. Ungeför 1300 liter/sekund lämnar verket.
Vi tittade även lite på Vombs ängar (där det fanns många gulliga kor och kalvar), Krankesjön och Kävlingeån, där man anlagt en våtmark för kväverening.
Mycket vatten idag alltså, från alla håll :)

Så hade vi det tredje bokseminariumet idag. Har alltså redan gått tre veckor på utbildningen. Tiden går fort! Idag var vi riktigt effektiva på seminariet, 21 frågor rörande veckans kapitel på ämnet geologi skulle avklaras på tre och en halv timme. I vanliga fall brukar det vara snålt och stressigt, men idag gick det bra. Vi höll oss till att diskutera frågorna, flöt inte ut i andra diskussioner - bara två gånger, en gång om Ninas skor och en gång om nanoteknik som ingen av oss förstod särskillt mycket av. Vad gör en civilingenjör i nanoteknik liksom? Förutom att syssla med något väldigt väldigt litet? Vi blev klara i tid utan att stressa och hade dessutom en paus på 10 minuter, har vi inte haft de andra seminarierna... Vi som diskuterade var idag 8 stycken, en i gruppen saknades.

Såg i Metron idag att en av mina favoritböcker snart kommer på bio. Har inte hört talas om det innan. Det är i alal fall Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda. Så bra bok att jag knappt vet om jag vågar se filmen och ta risken att bli besviken... Fast jag kan säkert inte hålla mig borta, den har premiär i slutet av oktober.

Dags för mat nu!

Igår var vi på exkursion, halva klassen. Ämnet för exkursionen var georesurser. Handlade alltså om berg, grus och lera. Först besökte vi Hallansås tunnlarna - eller inte själva tunnlarna, men utställningen. Det var intressant, vi fick veta mycket matnyttigt om projektet och jag förstår nu varför de bygger tunnlarna och är mera positiv till byggandet. Jag vet att informationen vi fick där säkert var delvis partisk och talade tilld eras fördel, men de talar öppet om Rhoca Gil-skandalen och om grundvattensänkningarna. Geologerna var öven positiva till att grundvattennivåerna kommer att återställas och det tycker jag låter bra. En anledning till tunnelbygget är att man vill kunna öka kapaciteten på västkustbanan genom att ha dubbelspår hela vägen på sträckan Malmö-Göteborg. 80 % av strcäckan har dubbla spår, men några flaskhalösar fins, bla Hallandsås där det bara är enkelspårigt, dessutom är det krokigt, backigt och många korsningar med biltrafik. För att kunna få ner biltrafiken och därmed minska utsläpp av kväveoxider samt koldioxid så måste vi satsa på järnvägarna. Att då kunna öka kapaciteten på västkustbaman från 4 till 24 tåg per timme är därför viktigt, så att fler transporter kan ske via järnväg. Som det är nu kan heller inte för tungt lastade tåg köra över åsen, eftersom de helt enkelt inte orkar uppför backarna.

Skulle kunna skriva mycket mer om detta, men sätter punkt här. Nästa lokal på exkursionen var Kvidinge och grustäkten som ligger där. Faktiskt nordvästeuropas största grustäckt där man bryter naturgrus. Vi fick se hur det påverkar miljön och hur man återställer områden där man slutat bryta. Sista lokalen frö dagen var Lunnoms lertag. Här bröt man lera av toppkvalité som bla använts till klinkers. Nu ligger dock brytningen nere på grund av en befarad miljöskandal med försurat vatten och metallutsläpp. Planer finns på att börja bryta snart igen.

Det var intressant att se de här platserna också och inte bara höra talas om dem på föreläsningar. Även om en grustäckt i sig kanske inte är jätterolig så ger det en förstålse för samhället på något sätt. Utan brytningen av grus skulle vi inte kunna bygga någonting, då all betong och cement härstammar från naturgrus eller krossberg. I Sverige använder vi 10 ton sådana här material per person och år för byggen av hus, vägar, tunnlar osv.


Bilderna är från Kvidninge respektive Lunnom. Sjön på bilden är inte en sjö utan brytgropen som har fyllts med grundvatten sedan man slutade bryta lera. Vattnet är mycket surt (vi testade, ph 3,5). Tidigare stod vattnet högre vilken man kan se på den röda randen, det är järn som fällts ut när man ökat pH-värdet i vattnet (genom tillsats av kalk).

Nu har jag tråkat ut er länge nog :)

Har jag nu varit i skolan efter uppropet. Eller var där faktiskt på söndagen den andre också, på introduktionsdag för alla (natur-) novischer. Så hitills har jag åkt sträckan lund-malmö 18 gånger, inklusive uppropet och en miljövetarfest jag var på en kväll. Lär blir rätt många fler gånger....

Första veckan var väl bra får man säga. Det tar på krafterna med allt det nya. Stiga upp tidigt, pendla, nya lokaler, lärare, kursböcker och inte minst studiekamrater. Som förhoppningsvis ska bli vänner såsmåningom, några i alla fall. Det är krångligt med relationer, inte som när man gick på förskola och skulle lära känna någon. "Ska vi leka?" ersätts med en rad artiga frågor, först kollar man att det är en i klassen man pratar med ibland är man inte säker... Sedan "vad heter du?" föjt av "Går du Miljövetenskap eller Miljö- och hälsoskydd? och ibland får man svaret fristående kurs... Varifrån kommer du? Vad har du gjort innan? Hur länge har du bott i Lund? Har du valt nation? och där någonstan är det svårt att gå till något annat ämne än föreläsningen som det förhoppningsvis finns något att säga om... Men vi går frammåt på den fronten hoppas jag.

Annars om klassen så verkar det vara en riktigt nyfiken klass som gärna diskuterar. Det är väl bra, vi hade två gästföreläsare från Vattenfall respektive Lunds Energi Koncern förra veckan och de pepprades med frågor vilket de var glada över!

Skriver mer en annan dag! Imorgon ska vi på studiebesök till Miljöförvaltingen i Landskrona. Spännande.