Sarz

Var och såg Peter Jöback igår på Slagthuset i Malmö. Biljetterna var bokade sedan september och salongen utsåld. Fullt med folk och ganska hög medelålder. I alla fall på platserna runt oss. Vi satt på sjätte raden och hade därmed utmärkta platser. Hade jag insett hemifrån att det skulle vara så bra platser så hade jag nog tagit med kameran för det hade gått att ta riktigt bra bilder. Men jag tvekade att ta med den för jag viste att risken fanns att man skulle uppleva showen genom kameran, vilket jag ju slapp nu. Men jag hade gärna haft några bilder med mig hem. Han är ju snygg :) Och ögonen inte att förglömma som glittrar som jag vet inte vad!

Snygg hela han med underbar röst och utstrålning samt bra låtar med fina texter. Kan det bli annat än bra och trevligt? Nej, egentligen inte! Tyckte det var mycket bra. Showen höll på i två timmar utan paus, han drack en hel del vatten och lät lite hes i mellansnacket. Men i låtarna höll rösten. Den underbara rösten :) Mellansnacket var roliga och personliga reflektioner av hans uppväxt och utveckling som person. Temat för showen var "modet att växa upp".

Låtarna var mestadels från den nya skivan Människor som du och jag, en skiva jag inte har -än. Troligt att jag köper den imorgon när vi kommer till stan för det fanns många bra låtar. De nya låtarna blandades med en del gamla godingar som jag kände igen från samlingskivan (Flera sidor av samma man, 2006). Men inte Guldet blev till sand. Besvikelse? Nej, jag tyckte han klarade sig utan den men jag trodde nog på förhand att den skulle dyka upp. Att det skulle vara en sån där måste-låt som vissa artister har och måste köra på varje spelning.

Tyckte showen var hur trevlig som helst och nu längtar jag efter skivan! Har två skivor sedan tidigare. Samlingskivan samt hans julskiva Jag kommer hem igen till jul från 2002. Den skivan ligger i min jullåda som är märkt advent och som får tas fram nästa helg och spelas!

Hade ingen egen bild så jag lånade en från hans hemsida!